cuteloser

jag trodde vi var allt, vi var dom som inte kunde bli dödliga

för vi höll ihop som aldrig förr

egentligen borde jag inte gråta, för detta händer ju varje dag, varje sekund och det är bara att leva med det

men att veta att det hjärta och själ som jag är en del av ska sluta andas brister jag itu

tankarna tar mig till en annan plats, till sanningens värld

där det förflutna alltid blir till en ny dag

kunde vi inte stoppa för ett år eller två?

det är en saga att berätta och en mardröm att leva den sann

vem sa att världen skulle bli så okänslig och orättvis

vem i helvete sa att ett barn ska få lära känna sådan smärta när hon knappt känner sig själv

jag vill inte bli den som ligger och gråter över minnen

eller den som alltid kommer få leva med ett halvt hjärta

hela mitt liv har vart en lögn